Jag vågade mig iväg på en ny poesiläsning idag. Eftersom jag tyckte så mycket om Gloria Gervitz Migrationer 1976-2018 (här) gick jag nyligen på en chockartat intim happening när hon besökte Malmö. Evenemanget kändes som en privat fest för litteraturvetare. ”Ni skriver väl alla poesi?” frågade Gloria, och sardinhavet nickade unisont.
”Har du varit här förut?” frågade en vänlig människa när jag försökte försvinna bland bokhyllorna. Han pekade ut navigationspunkter i lokalen. ”Du handlar inte på bokbörsen, va?” sa han. ”Nej, mina föräldrar är hoarders och jag står inte ut med gamla ting”, kan man nog inte svara någon som verkar förestå ett antikvariat.
Jag trodde Röda rummet på Malmö stadsbibliotek skulle ligga någonstans i gamla slottet, med pösiga fåtöljer och brokad. Men det var ljusgrått och låg mitt emot restaurangen. Besökarna kunde ta sig ett glas vin.
Först lyssnade jag på poeten Nikola Madzirov (1973-) som läste på makedoniska. Jag har aldrig försökt lyssna på poesi på språk jag inte kan alls. Det var oerhört melodiskt, hans läsning njutbar utan att man förstod ett ord. Det är något med den mänskliga rösten och närvaron som är oersättligt. ”With light and silence and love”, skrev han i sin dedikation.
Rachael Boast (1975-), spröd och vacker som en utomjording, tog över scenen. Hon läste bl.a. ur sin prisbelönta Void Studies, där hon skrivit dikter byggda som musikaliska etyder, där ljudet snarare än orden ska utgöra poesin. ”Jag ger er ljudet av klockor”, är en rad som fastnade.
Joumana Haddad (1970-) från Libanon gjorde en performanceläsning ur sin diktsamling Lilits återkomst (Tranans förlag). Haddad har gjort det geniala draget att låta Lilith återvända från exil, århundradets kulturtema. Hennes poesi citerades i Sydsvenskan idag, översatt av Lasse Söderberg:
“Kvinnor kan inte köra bil, sa han.
Påminn mig om det när jag kör på dig, sa hon.”
Jag har varit på mycket kammarmusik, och läsningarna på Världspoesidagen påminde lite om det. Ett fredsprojekt, sympatiska och engagerade röster på många språk där ibland bara poesins ljudelement och goda intention blev tillgängliga. Och det räcker långt.