Olivia Laing mixar elegant genrer och gör sin egen cocktail av memoar, författarbiografi, reseberättelse, litteraturkritik och populärvetenskap. Laing har valt att fokusera på sex manliga nordamerikanska författare från 1920-talet, för att det inte ska bli för personligt. Hon är själv uppvuxen i ett alkoholisthem. Utan att romantisera eller fördöma skriver hon om alkohol och författarskap hos F. Scott Fitzgerald, Ernest Hemingway, Tennessee Williams och John Cheever med flera. Laing citerar (2013) Lewis Hydes essä Alcohol and Poetry: Fyra av sex av USA:s Nobelpristagare i litteratur var alkoholister. Och ungefär hälften av dem tog livet av sig.
Laing skildrar Fitzgeralds och Hemingways bromance, deras cafébesök i Paris på 1920-talet. Förläggare serverar badkarsgin i New York. Det är alkoholskadade hjärnor, freudiansk terapi, minnesluckor och sömnsvårigheter. Paranoida vanföreställningar om att dystra livspartners orsakar Författarens omätbara ensamhet, olycka och depression. Tröstande gin klockan halv elva.
Det skrivs inte explicit, men antyds att de studerade författarna självmedicinerade för sociala och psykiatriska problem. I en större kontext finns fler 1920-talsikoner med likartad beroendeproblematik på andra sidan vattendelaren: William S. Burroughs (heroin), Jack Kerouac (amfetamin, marijuana och alkohol) och Samuel Taylor Coleridge (opium).
En del kritiker, som Washington Posts Jonathan Yardley, har tyckt att Laing själv tar för mycket plats i berättelsen, att hon förbiser betydelsen av förbudstiden 1920-33, och verkar också ta anstöt över att en britt tar sig an USA:s geniers skamfläckar. Yardley beskrev verket som ”….this dreadful book, an exercise in narcissism and irrelevance from first page to last” [1].
Generellt fick dock The Trip to Echo Spring ett bra mottagande. Det är intressant läsning om ett ämne vi är kluvna till, och 1920-talet var ju så elegant. Men varför intresserar vi oss för inte mer för sunda och hållbara konstnärskap? Vad kunde inte de stora författarna ha skrivit om de haft hjärnan i behåll?
Personligen tyckte jag mer om Olivia Laings The Lonely City : Adventures in the Art of Being Alone, skriven i samma hybridform några år senare. Den är ytterligare strukturerad, melankoliskt betraktande ensamhet omgiven av främlingar.
Titel: The Trip to Echo Spring : Why Writers Drink
Författare: Olivia Laing
ISBN 9781847677945
Publicerad: Edinburgh : Canongate, 2013
Språk: engelska
Ref: [1. ] Jonathan, Y., When the literary muse is booze. 2014, Y.