Adrienne Richs Atlas över en invecklad värld är konceptuellt som Simon and Garfunkels 7 O’Clock News/Silent Night från 1966 med sina två kontrasterande inspelningar.
Den vackra jorden. Grönsakslandet, det enkla huset med bruksföremål. Sommarängen, utflykten till stranden. Stjärnhimlen och vattenmassorna.
Och så, på ett personligt plan, människors ullstrumpsgång över jorden: miljöförstöringen, klassamhället, könsrollerna, exilen, flykten, våldet, förintelsen.
Jag känner mig upplyst men inte upplyft efter läsningen.
Trösten är de givmilda händerna, den seende rösten som talar i dikten under rubrik XIII (Dedikationer): ”Jag vet att du läser den här dikten //sent, innan du lämnar ditt arbetsrum //…// Jag vet att du läser den här dikten i ett väntrum // där blickar möts och skiljs, där främlingar känner samhörighet”
Jag älskar hennes bild av månen som mage. Hängande, växande.
Varseblivningsarbetet. Adrienne Rich använder ordet om poetens arbete. Det knyter an till tankegången jag stötte på i Bret Easton Ellis White (en författare som måste vara Richs diametrala motsats): att politik inte kan förändra världen, eftersom politiker idag främst är ute för att berika sig själva, men att konst och litteratur kan bana väg.
Atlas över en invecklad värld är ett verk för att prova andra perspektiv och fundera över sitt eget ansvar som världsmedborgare.
Titel: Atlas över en invecklad värld : dikter 1988-1991
Orginalets titel: An atlas of the difficult world
Författare: Adrienne Cecile Rich, 1929-2012
Översättning: Athena Farrokhzad, 1983-
Efterskrift: John Swedenmark, 1960-
ISBN 9789172474550
Publicerad: Lund, Ellerströms förlag, 2019
Inköpsställen t.ex. här eller här