Jag tycker bättre om Karolina Ramqvists Björnkvinnan efteråt. Dokumentärromanspåret är magnifikt och skildras med närvaro och schwung: en 1500-talskvinna, Marguerite de Navarre, följer med på en expedition och blir under förevändning av okyskhet strandsatt på en öde ö, tillsammans med sin lutspelande älskare (dukar under) och sin kammarjungfru (skjuter björn).
Typografin är vacker, droppversalerna sinnliga. Levnadsödet från 1500-talet är fascinerande men är inte huvudådran. Jag tycker om hur naturligt människans liv vävs in, med födelseerfarenheter och blod. Jag tycker om att tänka mig författaren omgiven av sin laptop, historiska kartor och böcker, som en upptäcktsresande. Jag gillar Ramqvists berättarröst och hennes klara blick på gamla föreställningar, att hon representerar den samtida människan, och därmed representerar mig. ”Det var som om hon drog hela den välsignade jorden i smutsen med sina försyndelser, som om hon saknade fruktan för Gud”, skriver Ramqvist om Marguerite de Navarres intimitet.
Mindre tilltalande är konstruktionen: en ask-i-ask-berättelse som är svår att orientera sig i. Det finns också flera tidsperspektiv: nuet, då hon gör research. Dået när hon ser tillbaka på sin tid i Paris som ung vuxen (?), medan hon besöker slottet och platser i Paris tillsammans med sin dotter. Det historiska spåret.
Ramqvist har slagit mig som en framför allt skrivande människa, obekväm i intervjusoffan. I romanen är berättaren en skrivande och läsande människa, men också flygande, überåkande, tunnelbaneåkande. Och jag tror att det jag inte gillar är den alltför detaljerat skildrande vägen till vägen till romanen. En nytt varv av Det är natten, med för mycket fokus på rum.
Genom hela verket värjer jag mig också mot tanken att det inte går att få reda på sanningen om något som hände för länge sedan. Tanken varit lättare att hålla kvar om inte författaren själv hade refererat till den samtida kontexten som ”en knappt förnimbar lukt av förruttnelse”.
Jag uppskattar att Björnkvinnan är tyngre än Den vita staden. Jag hoppas att Ramqvist snart kommer ut med en ny roman, mer överraskande än att handla om våndorna med att skriva en litterär hämnd.
Ramqvists Den första boken finns här.
Titel: Björnkvinnan
Författare: Karolina Ramqvist, 1976-
ISBN 9789113084497
Publicerad: Stockholm, Norstedts, 2019
Inköpsställen t.ex. här