Hermann Eischler driver ett anrikt apotek i Graz. När hans rigide far överlämnar rörelsen är sonen väl förberedd. Han kan hundgörat med apoteksberedningar. Han har observerat beteendemönster för kundmöten och lyssnar på deras berättelser. Hermann kan dra ner mungiporna för att få tyst på en pladdrig kund, och stjälpa ur sig hummanden och fraser. Han går runt i Graz med händerna på ryggen.
Hermanns hår har hunnit bli gråsprängt när han en dag kommer till en olycksplats. Jochen, som möjligen är död, och Carla på The English Bookshop blir miljöförändringarna som utmanar Hermanns sociala och sexuella funktioner. Även Jochens plånbok är rikare på liv och lust än Hermanns eget liv.
Jag gillar språket som överraskar med lekfullhet och klarhet. Det är knallvitt. En vaknar med valkar på själen. En tändsticka ”…lät det allra sista bruset från staden nedanför oss gå upp i rök.”
Moeyaert är skicklig på miljöer och atmosfär som byggs upp med rekvisita. Graz kunde bli en film av det bättre slaget. Glimtarna av introspektion, som komplement till den allestädes närvarande yttre blicken på sig själv, hade jag gärna sett mer av: ”Jag kan mycket väl föreställa mig att kärleken ogärna sover ensam, men tror för den skull inte att lyckan ständigt och jämt ligger sida vid sida med kärleken.”
Jag gillar den sköna, morbida humorn. En hund dirigerar trafiken. Hermann tänker att olycksoffret ”Jochen Jonathan Erhart låg sedan länge bakom ett draperi och blev ompysslad. I värsta fall brann det ett vasst ljus i ett vitt rum.”
Jag känner märkligt frändskap med romanen, kanske mest för mina egna erfarenheter av Graz. Det finns en scen där huvudpersonen klätt av sig till underkläderna och speglar sig i ett glasskåp på sitt apotek, badandes i neon. Hotell Gollert, där jag bodde, hade en egendomlig konstruktion med toalett och dusch i en rektangulär glaskupa inuti i rummet med medaljongtapet. Det gick inte att frigöra sig från tanken att med rumsdörren öppen eller gardinerna fråndragna vore det full insyn. Jag gick en kurs vid Institut für Anatomie vid Medizinische Universität Graz. Salen innanför undervisningsutrymmet var ofattbar.
Jag älskar att romanen utspelar sig i Graz, med sin mix av majestät och modernitet. Vackra gamla byggnader. Det gamla apoteket med trätiljor och antika kakelmönster. Livets lunk och regelbundenhet, så lätt att falla in i och söka att förfina, istället för att finna sig själv.
Bart Moeyaert (1964- ) bor i Antwerpen i Belgien och debuterade vid 19 års ålder. Han är verksam som barn- och ungdomsförfattare, poet, dramatiker och översättare, och har gett ut mer än 50 titlar. Han belönades med ALMA-priset 2019. Graz är hans första roman för vuxna.
Moeyaerts poesisamling Helium finns här.
Titel: Graz
Författare: Bart Moeyaert
Översättning: Per Holmer (1951-)
ISBN 9789189105089
Publicerad: Malmö, Rámus, 2020
Ref: Kantor, E. (2019). Bologna 2019: Bart Moeyaert Wins Astrid Lindgren Memorial Award. Publishers Weekly (Online), 1.