Två pojkar födda 1901 och 1902, barn till ett svenskt konstnärspar, kommer 1913 till klostret Kremsmünster i Österrike för skolgång. Staffan, den äldste och mest andlige, känner sig kallad till prästerskapet. Förhållandena på klostret är svåra, studierna krävande och disciplinen hård, med pennalism och misshandel. Så kommer första världskriget. Missväxt. Spanska sjukan.
Författaren Sofia Nyblom lyckas fint med en levande gestaltning av pojkarna, på respektfyllt avstånd men tillräckligt nära för att läsaren ska kunna följa med. Nyblom gör också ett fint porträtt av barnens mor Olga, som besöker barnen under krigsåren, när gränspassager blivit omöjliga för pojkar i stridsför ålder. Staffan ligger konvalescent i klostrets sjukhem och drömmer om döden. Språket i romanen flyter på och kommer aldrig i vägen för berättelsen.
Hur hamnade två svenska barn i Kremsmünster? frågar författaren. Familjen är praktiserande katoliker, ena pojken vill bli präst. Kanske var det också en uppfostringsresa, antyds det. Föräldrarna var konstnärer med de ekonomiska villkor det medför, trots stöttning från prins Eugen. Att fostra en stor barnaskara tynger vem som helst. Den fattiga konstnärsbakgrunden bidrar till att göra berättelsen mer intressant; att adeln skickade iväg sina barn till hemska internatskolor är vi vana vid.
Sofia Nyblom tar inte i klartext upp den historiska kontexten, bara nämner att katolicismen inte kan praktiseras fritt i Sverige när romanen utspelar sig. Först 1951 kom vår nya religionsfrihetslag. När pojkarna skickas till klostret Kremsmünster har Sverige varken religionsfrihet eller principen om likabehandling. Icke-lutheraner benämndes ”främmande trosbekännare”, och hade inskränkta medborgerliga rättigheter. De fick inte vara statliga folkskollärare, och de hade heller inte tillträde till lärar- och sjuksköterskeutbildningarna.
1850 landsförvisades baptistkyrkans ledare Fredrik O. Nilsson från Sverige. 1858 dömdes sex nykonverterade katolska kvinnor till landsflykt, vilket väckte internationella protester. Drottning Josefina, gift med kung Oscar I, följde de dömda kvinnorna till båten. En uppmjukning i regelverket kom redan 1860, då både Metodistkyrkan och romersk-katolska kyrkan erkändes och fick legalt skydd. De landsförvisade kvinnorna (hjältinnor i burgna katolska kretsar) fick återvända, och en av deras döttrar ska ha blivit drottning Josefinas sekreterare.
Ett påbud 23 december 1910 tvingade de katolska församlingarna att överlämna sina kyrkoböcker till lutherska kyrkan, och den administrativa makten att göra utredningar inför äktenskap och tillhandahålla nödvändiga dokument inför flytt överfördes till protestanterna. Beroendet uppfattades som kränkande och oförenligt med religionsfrihet. Tre år senare, 1913, lämnade pojkarna Stockholm.
Det är begripligt, i kontexten av statlig och samhällelig diskriminering, att barn skickades iväg i hopp om utbildning och en bättre framtid. Klostret med sitt kulturarv måste ha lockat som centrum för studier och astronomi. Barnen blev utlämnade utan sina föräldrar, i främmande land och i en mäktig organisation med tystnadskultur. Brev från åren på Kremsmünster saknas helt i familjens samling, skriver Sofia Nyblom. En del svåra saker finner sitt språk och sin plats först i efterhand – som genom senare generationer i denna roman.
En intressant berättelse om det utsatta barnet. Personligt om en historisk epok och en katolsk skamfläck.
Titel: Pojkarna i klostret : en släkthemlighet
Författare: Sofia Nyblom
ISBN 9789178091089
Publicerad: Stockholm, Brombergs, 2021
Ref:
Armfelt, B.G. (1911). Religious Liberty in Sweden. America, 4(24), 564–565.
Sidenvall, E. (2007). The elusiveness of Protestantism: the last expatriations for “apostasy” from the Church of Sweden (1858) in a European perspective. The Journal of Religious History, 31(3), 253–268.
Sveriges Riksdags arkiv (hur det nu citeras): Särskilda utskottets utlåtande nr 1: Utlåtande 1951:Säru1
Werner, Y. M. (2002). Katolicism och religionsfrihet. Den svenska religionsfrihetslagen 50 år. Signum: Katolsk orientering om kyrka, kultur, samhälle, (9). http://www.signum.se/archive/read.php?id=935