Släkten Stjärne med rötter i Stockholm och Uppsala bär på sin historia. Om somrarna badar barnen vid Panic Beach, en mystisk plats vars exakta läge förblir oklart, om den finns bortom det metafysiska. Stranden har periodvis dramatiska tidvattenförändringar som antyder en plats bortom Sveriges gränser. Där står tallar som vid Vätterstranden i ”Hunter i Huskvarna”, och i närheten finns ett pensionat. Man kan lifta dit.
I ett rikt persongalleri framträder Nina som centralgestalt. Hon flankeras av sin syster Eddie, vars liv ska slockna för egen hand. Deras pappa Matti och hans syster Hanna är barn till Lykke och läkaren David, som levde i en tvåsamhetsbubbla och inte såg sina egna barn. När David dör i sjukdom får barnen inte gå på begravningen; deras mor Lykke tar snart livet av sig. Matti växer upp och möter Siri: ”…hon som rörde sig lätt som gas genom världen, hon som kom från inget och gick rakt in i Mattis skuggor.” Siri lämnar Matti, flyttar ut i skogen med lilla Nina och söker enkelhet. Berättelsen rör sig från 1910-talets början och framåt. Emmet, vars öde speglar Eddies, och häxan Agata bidrar till den mörka väven av liv och död.
Det är många berättarsynvinklar. Halvvägs in i romanen har jag ännu inte fått syn på vem som talar när, men jag läser på. Språket är fint. Stranden, ljuset, evigheten. ”Vinterljuset störtar in i rummet, snön faller utanför som ett draperi av ljus”, är en typisk mening. I kontrast till det drömska och historiska finns modernare kapitelrubriker: Mowgli i Berzelii Park, Moby Dick på stranden, Burger King, Promise. Det ger en kanske avsiktlig känsla av postdatering och episodisk komposition. Tankarna går avlägset till Peter Kihlgårds roman “Strandmannen”.
Stjärne är en Stockholmssläkt men också barn av Vintergatan. Det finns element av existentiell transcendens. I vattnet på Panick Beach och i hotellbaren vid Medelhavet känner sig Nina som en liten del av allt annat. Texten handlar om att leva kvar, leva vidare, leva – grymma livsvillkor till trots. ”Kanske hade han förlåtit livet för att det var som det var”, reflekterar Nina över Tjeckovs sista pjäs, där geväret inte längre sitter på väggen.
Naturens skönhet och komplexitet speglas i fenomenologiska ögonblick: tidvatten, molnformationer, sommarstormen. Den strandade valen, bekant från Stridsbergs “Hunter i Huskvarna”, blir en symbol för livets sårbarhet och storhet. Att kastas ur sitt sanna element, drunkna i luften. Väldig och hjälplös på en gång.
Jag fastnar för de drömska, magiska stämningar som flätas med sträng ödesdigerhet. Jag gillar referenser till vår gemensamma kanon: Camille Claudel, Nan Goldin. Goldin skaffade en egen familj av känsliga själar när hennes egen föll sönder. Nina gör teatern till sin surrogatfamilj. Sara Stridsberg är dramatiker.
Farväl till Panic Beach är också en roman om alkoholism. Giftets kedjor är starkare än blodsbanden och när Nina som vuxen motvilligt besöker sin far Matti på ett behandlingshem möts gesten av förbittring från de andra fångna själarna. Försök till räddning ses som ett förräderi mot den mörka gemenskap som binder dem samman. Det är inte alltid barnet kan rädda en. Och ingen kan rädda barnet.
”Jag älskade att gå därute som en liten Jesus på det platta vattnet som sträckte ut sig i en evighet under himlen, den febriga dallrande ytan långt därute, molnen som liksom trycktes ihop där ovanför horisonten och växte som höghus innan de rullade ner på andra sidan jorden. I havet var jag aldrig rädd, i havet var jag bara en liten del av allt annat, en gammal överbliven snäcka, lite tovigt sjögräs, en tjock gråsäl, vi skulle alla dö, vi hade alla kastats ut i något vi inte visste vad det var. Jag kände planeternas rörelser, pulsen som gick genom alla människor, till och med grodorna och ödlorna, som hängde ihop med mitt hjärta”, berättar Nina. I romanens avslutande kapitel, “Farväl till Panic Beach”, reflekterar berättaren att tiden rinner genom familjen Stjärne likt “havets väldiga klocka”. Deras öde upprepar sig i en “särskild obönhörlig ordningsföljd”. Liv, förödelse, förlust, förnyelse i en evig cykel.
Stridsbergs “Darling river” finns här. “Hunter i Huskvarna” här.
Titel: Farväl till Panic Beach
Författare: Sara Stridsberg
ISBN 9789100804732
Publicerad: Stockholm, Albert Bonniers förlag, 2024