Årets 2024

Årets mest oväntade: Nobelpriset till Han Kang.
Årets klassiker: Tova Gerges nya tolkning av Shakespeares 154 sonetter.
Årets knock out: Åsa Nilsonnes Fru Gregorius är överlägset mest läst på min blogg.
Årets kvinnokamp: Gisèle Pelicot. All heder.
Årets gapflabb: Kycklingoratoriet av Lucie Rico. Vilken bok!

Årets historiska: The Great från HBO. Genreöverskridande resa genom 1700-talets Ryssland om Katarina den Stora. En anti-historisk komedi.
Årets dystopi: Monsieur Tout-le-Monde.
Årets grafiska: Återvänt till Johan, Lotta & Jocko-serien av den belgiske serieskaparen Hergé. Vi har alla åldrats.
Årets nya bekantskap: Poeten Sandra Lim.
Årets tegelsten: Middlemarch av George Eliot. Helt underbar.

Årets ögonöppnare: Aska i munnen av Brenda Navarro i översättning av Hanna Axén.
Årets återseende: Per Hagman. Oförbätterlig på ett sätt som inspirerar och berikar.
Årets aldrig mer: Min dagmamma, frid över hennes minne.
Årets filmupplevelse: De enda jag sett på bio är Kung Fu Panda 4 och Insidan ut 2. Hemma – Luis Buñuel’s The Milky Way (1969), en surrealistisk satir över katolska institutioner.
Årets lyckopiller: Min & Kristine Hagelsteens bok Knivkontakt blev äntligen klar och släpptes i juli.

Årets läskigaste: Jag var främlingslegionär av Harry Forsberg. Humanfysiologisk rysare.
Årets debut: Tunt med debutanter för mig, men jag har läst Alice Osemans Solitär.
Årets scen: Uppförde Chopins op.66 Fantasie-Impromptu på scen med pianoskolan. Det är aldrig för sent!
Årets konstupplevelse: Budade hem en färglitografi av Yrjö Edelmann med det inslagna Kalmar slott, som jag först såg som student men inte kunde köpa. Vi är ättlingar till Erik XIV:s frilla Agda Persdotter som bodde på Kalmar slott.