I begynnelsen var ordet, och det stod alla fritt att ta det till sitt hjärta och använda det för att ge sitt liv nerv, glans och evighet. Huvudkaraktären i Valeria Luisellis roman Historien om mina tänder räds inte de värsta skrönorna. Han samlar på berättelser.
Jag fick ett presentkort i pris för bästa reseberättelse, och kom hem med Eva Ströms Rakkniven och Jonas Hassen Khemiris Pappaklausulen. Khemiri ska jag se med min bokcirkel på Författarscenen på Malmö stadsbibliotek 21 november.
Idag kan vi gott låta oss avledas och ägna oss åt litteratur istället för valresultat medan röken lägger sig. Rött är en symbolladdad färg. Shakespeare skriver om röda och vita rosor i Kung Henrik den sjätte, och Edith Södergran skriver om rött och vitt i Dagen svalnar.
”Jag avskyr att städa. Min mamma också. Vi brukar ligga i sängen på morgnarna och titta på spindelväven.”
Jag vacklar ut från Malmö Stadsteaters barnföreställning Labyrint, där jag suttit på en lurvig matta och visats runt i ett pastellfärgat blodomlopp. Tre generationer kvinnor – mamman, dottern och en döende mormor, bara närvarande på telefon – har framfört ett drama om flykt och om politisk aktivism.
Som att dricka för många cocktails, däcka i en prinsesstårta och vakna insvept i en sammetsgardin, utan baksmälla. Charlotte Aquilonius debutroman är pastisch i en guldram.
Jag tillbringade en stund i ett specialbibliotek men hade bara ögon för Maggie O’Farrells Ett hjärtslag från döden, som vi ska bokcirkla med Kulturkollo i Göteborg.
Valupptakt på Kulturkollo, och jag lyfter på hatten och tackar Fanny för en lättsam utmaning denna allvarstyngda vecka.
Läsa snabbt eller läsa långsamt? Långsamt.
Läsa eller lyssna? Läser bättre själv. Hade ljudbok via Storytel under föräldraledighet, men tappade ofta koncentrationen. Ibland saknar jag att inte kunna sätta på Strindbergs Inferno de där nätterna sömnen inte vill infinna sig men man inte kunde lämna sängen. Jag kände att jag utvecklade mitt språksinne och levde ett välordnat liv.
Lyrans tematrio var klurig idag.Jag fick tänka en stund innan jag hittade tre på temat grått:
Det är nostalgivecka på Kulturkollo, och jag ler när jag återknyts med min barndom genom andras blogginlägg. Jag minns en cerise slips jag hade på första skoldiscot, och mina vita hängslen. Jag ville ha breda hängslen med kyrilliska bokstäver på, som jag hade sett i Frida. Jag fick ta farfars.
Sommaren är officiellt slut, fastslog Sydvenskan igår. Som i en dröm kom också mitt beställda bokpaket. Egentligen borde jag väl avsluta Nguyễn Huy Thiệps novellsamling Regn i Nhã Nam, min sista olästa sedan förra bokmässan. Men efter Ædnan känner jag mig matt och i behov av något mer konventionellt.