Robert på Mina skrivna ord har veckans mening från boken han läser: ”En mening som har fått mig att stanna upp. Den kan vara humoristisk, men den kan även vara allvarlig. En mening att lägga några sekunder på.”
en bokblogg
Category: blogginlägg
Våffeldagen
Karantän dag tio, och efter en inspirerande receptsamling från Hannele stekte jag havregryn med kardemumma till våfflorna. I kylen fanns halvstelnad granatäppelkompott.
Tänk snabbt v.13
Hemma eller på jobbet? Sitter i Covid-19 karantän dag 9 och läääängtar till jobbet. Jag mår bra där och Bergtagen är faktiskt lite seg.
Authors & Characters: Camilla
Camille Claudel (1864-1943) var skulptör, men jag har läst en samling av hennes postumt utgivna brev. Under konstutbildningen i Paris mötte hon skulptören Auguste Rodin (1883), och blev hans assistent, musa och älskarinna. Camille Claudel var dock erkänd konstnär i sin egen rätt.
Smakbit: Bergtagen av Thomas Mann
Jag har 700 sidor kvar att läsa i Olga Tokarczuks Jakobsböckerna, men vad ska man göra? Min smakbit är från Thomas Manns Bergtagen, s.17:
“Förtjusande av dig”, sade Hans Castorp. “Vilket trevligt rum! Här kan man mycket väl hålla hus ett par veckor.”
Ananda Devi
Ett sms meddelar att Thomas Manns Bergtagen väntar hos mitt postombud. Jag är beordrad hemkarantän. Det blir Ananda Devi på balkongen. Titeln är tryckt med svarta bokstäver i relief, typiskt för förlaget med taktila omslag som sitt signum. Omslagsfärgen ser glad ut, tills jag fattar att den är färgsatt som en flytväst anno 2015.
Hůlovás Allt detta tillhör mig
Jag hade svårt att bestämma vad jag skulle läsa när jag i söndags insjuknade i covid-19. Feelgood? Olästa Borges? Resterande 800 sidor av Olga Tokarczuk Jakobsböckerna? Bergtagen fanns inte till hands.
Hemtagen
När jag skrev om Peter Nádas Fotograferingens vackra historia beskrev jag min dröm att en dag checka in på Waldhotel Davos, läsa Thomas Manns Bergtagen iförd morgonrock, leva på roomservice och inte lämna sängen förrän boken var slut.
En smakebit på søndag: Slut av Kristoffer Leandoer
Igår satt vi periodvis ensamma i det populära biblioteksrummet på en pub mitt i stan. På en av hyllorna hittade jag en roman om trafficking som jag läste om och om igen under tonåren. Det var som att möta en gammal vän.
Senast jag shoppade böcker var jag egentligen på jakt efter Kristoffer Leandoers De försvunna böckernas bibliotek, som Hannele skrev om här, men i Pequod Press webshop hittade jag istället Slut: symbolisterna vid tidens ände, en kombi av essäer och textantologi. I slutet av 1800-talet fanns en strävan efter skönhet som ett sätt att förändra samhället, och förbättra villkoren för industrialismens och kapitalismens offer, skriver Leandoer i introduktionen. Min smakbit är från sidan 245 i antologidelen:
Europas läshelg
“Vad ska vi sjunga medan elden brinner ner?” frågar Annie Dillard i Att lära en sten att tala. Jag läser Kristoffer Leandoers Slut. Jag har drabbats av fin-de-siècle-anda, känner jag, och morbid humor. Via facebook meddelas jag att dagens drink är Quarantinin. Som en vanlig martini, men du dricker den ensam i ditt eget hus.