Karl Rossmann anländer till New York som mellandäckspassagerare efter att ha medverkat i en olycklig graviditet. När han återvänder under däck för att hämta sitt paraply villar han bort sig och stöter på en eldare som involverar honom i en absurd arbetstvist i kaptenens salong. Genom en osannolik vändning möter Karl sin enda kontakt i Amerika – den förmögne morbror Jakob, som är senator och framgångsrik grossist. Den amerikanska drömmen.
Cecilia Hanssons åttonde (under)verk är en essäroman om livet, döden, Kafka, litteratur och tuberkulos. En egensinnig blandform jag blir alltmer förtjust i ju mer jag läser.
Flera studier visar att människor generellt mår bättre utan att ha barn. Framförallt hemmaboende barn påverkar välbefinnandet negativt. Det gäller särskilt kvinnor, ensamstående och hushåll med socioekonomiska problem.
I Édouard Louis självbiografiska En kvinnas frigörelse är mammas nye man alkoholist och förstör familjens ekonomi. Tre barn blir fem när hon blir oplanerat gravid och maken förkastar hennes önskan om abort. Det är ett liv av våld, hunger och ensamhet. Till slut kastar hon ut maken, får hjälp av socialen med bostad, uppfostrar de två yngsta själv och tar sig ut i arbetslivet.
Det är rött. Det är rosa. Ett staket av läppstiftsränder döljer ett kvinnoansikte på skyddsomslaget. Ett skal, ett galler men också något vackert och lekfullt över det djupare i människan. Livsbejakelsen och melankolin.
Édouard Louis Att förändras: en metod är en rags-to-riches-berättelse som gör kapital av kulturella och sociala ambitioner och påvisar individens rörlighet in i högstatusgrupper. I denna kombination av biografi och manual berättar Édouard Louis – som vuxit upp som Eddy Bellegueule – om det tarvliga barndomshemmet där man ser på TV åtta timmar om dagen, äter skräpmat och storebror blir alkoholist redan som femtonåring. I skolan möts han av glåpord för sin feminina läggning. Den pessimistiska synen på barnets möjligheter att lyckas ställs mot hans extraordinära ansträngning och framgång. Han lyckas ta sig in på ett av Paris mest prestigefyllda universitet och till elitens gemak.
Jag uppskattar de nya, ärliga skildringarna av moderskapets många sidor, och den biografiska romanen (det är nog vad det är, trots brasklappen om litterär fantasi) om Sylvia Plath innehåller både eufori, sorg och raseri över de grymma livsroller vi spärrar in människor i.
Klara är inte den mest avancerade modellen av AI-robotar, men ovanligt känslig och observant. Hon väljs ut som följeslagare åt tonårsflickan Josie. Josies klippske och kreative barndomsvän Rick har skyddats från förädlingsprocesserna, men priset är högt. Ett nytt klassamhälle har uppstått där AI-robotar, förädlade människor och de naturliga ska relatera till varandra.
Jen Beagins Dammsuga i mörker är uppföljare till Beagins oöversatta debutroman Pretend I’m Dead. Huvudpersonen Mona är nu 28 år och försörjer sig som städare i New Mexico. Hon är kär i Dark och arbetar med låtsaskompisen Terry. Hennes hyresvärd och klienter är excentriska. Mona dras in i ett konstprojekt där hon poserar naken i mer och mer utsatta situationer.
En vildvuxen sorgbukett strukturerad med typografi. Naja Marie Aidts fragmentariska Har döden tagit något ifrån dig så ge det tillbaka innehåller dagboksanteckningar, drömmar, brev, poesi, utdrag ur essäer och ordböcker. Ibland känns texten nästan oredigerad. Berättelsen rullas fram bit för bit: telefonsamtalet i natten då 25-årige sonen Carl snedtänt, hoppat ut från femte våningen, och hamnat i respirator på Rikshospitalet, där han förklaras hjärndöd.