I Merete Pryds Helles Folkets skönhet får läsaren följa Marie från barndomen i lantliga Langenland på 1930-talet. I mörk, naturalistisk ton skildras en uppväxt i fattigdom, med tungt hushållsarbete, fysiskt och sexuellt våld och hård social kontroll. Efter andra världskriget förlovar hon sig med Otto. De flyttar till Köpenhamn där hon jobbar på fabrik och Otto läser till ingenjör. Marie får en smakbit av ett annat liv.
Rak i ryggen
en bokblogg
Mitt mellanrum
Vad läser du just nu? undrar Kulturkollo i sin veckoutmaning.
Sista tiden har jag läst att-göra-listor, packat ner och upp lussekläder, avslutningskläder, små och stora resväskor. Jag har läst recept och fixat vår del av julbordet. Läst pianonoter, fast jag är hopplös på att memorera på det sättet.
Nu läser jag Merete Pryds Helles misärroman Folkets skönhet, om fattigdom och klassresa, med forna tiders hem dit ogifta gravida kom för att föda inför adoption. Jag har läst hela vägen ner från Småland, när jag inte lyssnade på kungens jultal (med kängan åt Svenska Akademin), eller lyssnade på underbara Katarina Wennstams Vinter i P1.
Julaftonsläsning á la Nora
Som barn förstod jag aldrig vad krig och fred hade med julafton att göra. Jag var med en barnkör som sjöng vid krubban, och varje år lästes den där krigstexten. Jag trodde jul handlade om barnet och änglarna.
Fattigmansjul
Jag är ungefär i mitten av Merete Pryds Helles Folkets skönhet, en släktkrönika som börjar i fattigdom. Far takläggaren ligger på sjukhus med bruten rygg, och äldste sonen har difteri. Barnen äter vattgröt med smör […]
Burnt Norton
Vad läser man på väg till en begravning?
Den här volymen köpte jag i ett antikvariat i Galway i somras, eftersom min förra hade försvunnit.
Kanske är det för att jag började läsa TS Eliot som tonåring, kanske är det för att jag läser på engelska som jag fastnar för hans ordlekar:
I väntan på Godot
I helgen såg vi Samuel Becketts I väntan på Godot på Östgötateatern. Min fasters make Gustaf Appelberg har en av huvudrollerna, och jag blev så glad att han spelade Vladimir eftersom jag har betraktat Estragon som förlorad.
De tyngdlösa av Valeria Luiselli
Någon borde riva ut första sidan och slå in den här romanen i tjockt, ogenomsläppligt papper så att ingen lockas att läsa baksidestexten och få romankonstruktionen röjd. Något stör mig i läsningen, och jag tar inte in inledningen. De 50 första sidorna blir som den geniala första halvtimmen i Matrix. Jag saknar väsentlig information.
Nora eller Brinn Oslo brinn av Johanna Frid
En gyllene livmoder framför ett pastoralt bergslandskap, med regnbåge och allt. Den stiliserade figuren på skyddsomslaget får mig att tänka på ett kohuvud. Min huskonstnär säger att proportionerna är en get, eller fårskalles. Kanske är det skalpen från vilken Medeas gyllene pläd kommer. Klart är i alla fall att Johanna Frid skriver gudomligt.
Bokens dag i Malmö
Idag är det Bokens Bokens dag på Malmö Opera, med Sara Danius i scenprogrammet. Jag var tvungen att jobba, men hann förbi förlagens bokbord och plockade upp tre efterlängtade från Ellerströms.
Det är allt av Marguerite Duras
Jag vägrar läsa baksidestexter i förväg och uppskattar placeringen av översättaren Kennet Klemens efterord. I bilden jag själv skapar av Marguerite Duras sista verk Det är allt kommer därför insikten om döden efter hand.